Igår var tydligen en katastrof. Vi fixade det inte - igen. Man tappar faktiskt lusten, men kanske är det meningen att man ska få blodad tand? Jag vet inte, det är väl bara att gå påt igen antar jag. Så att man fixar det snart.

Kollade KarateKid igår (ettan) tänkte att det kanske får upp "spiriten" en aning. Kanske kanske. Jag har ont i helt kroppen sen igår, fyfan. Ush va jobbigt. Eller egentligen inte, alltså man kör ju mer som en vanlig träning, men grejen är den att man spänner sig så mycket. Nervositeten tar över. Men jag ska klara det här, det finns liksom bara en utväg. Det har jag bestämt mig för. Även om det är nu om en månad eller om ett år. Det ska gå. Någongång ska det gå.
Puss