En ljuvlig kopp svart


Inte förrns jag nu sitter här med en kopp riktigt svart té så blir jag påmind om hur gott det är och att jag faktiskt saknat det. Köpte nytt té idag och då körde jag på säkra kort genom att ta Liptons Blue Fruit i pyramider. Så det är alltså vad jag smuttar på nu. Redan då jag öppnade förpackningen log jag. Bara luktenav äkta vara liksom. Köpte ju ett té förut som skulle vara svart men det visade sig vara en blandning av svart té och röda frukter (alltså svart té blandat med frukt té) så det var ju ingen höjdare direkt. (Även om det var bättre än enbart frukt té.) På caféer och så har de alltid bara earl grey om man vill ha svart té (eller så tar man det för att det är ett säkert kort) så det är lite synd då jag inte är någon älskare av just earl grey (eller ska jag skriva persiskt té? haha) Det går ju att dricka, det är absolut inte det men det är ju inte någon direkt "smak" på det! Något trist.

Puss

Kommentarer
Postat av: Sydow

vilket fantastiskt teinlägg! spinn på ebba!

2009-10-14 @ 20:51:40

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0