Idag har varit en dålig lördag. En massa tårar över skype och fick även byta ett par ord med mormor och morfar. Såklart så hörde familjen här och mamman kom och pratade med mig i eftermiddags. Nu känns det bättre, och jag vill verkligen klara av det här. Mamman som också varit aupair berättade att när de åkte hem över julen så märkte de att inget var förändrat och att det inte var så roligt när alla drog till jobb/skola osv. Kanske kommer jag uppleva samma sak. Om man gör det så blir nog hemlängtan mindre. Så jag hoppas det på ett sätt. Jag vill verkligen klara av det här. Jag ska klara av det här. Det är ändå bara ett år av mitt liv, och det går hur lätt som helst att åka hem över någon helg kanske, och sen kanske det kommer fler möjligheter att kunna åka hem en lite längre tid.

Men lördagen blev bättre mot sitt slut. Träffade västeråsaren! Vi är nämligen två stycken här, och hon heter Kristin, och det visade sig att vi gick på Skiljeboskolan tillsammans, även om hon är två år äldre. När jag gick i sjuan gick hon alltså i nian. Vilket sammanträffande, och tänk vad världen är liten ändå! Vi hade det mycket trevligt! Blev lite mat på tivolit och så gick vi där och tittade på folk och pratade en massa. Sedan åt vi jordgubbar doppade i choklad. Kristin tog mörkchoklad, och gissa vad jag tog? Vit såklart! :D Efter det gick vi och satte oss på ett ställe i stan, när det blev kallt drog vi oss mot bussarna.

Nu sitter jag här och värmer mig i sängen, slog nyss på fler avsnitt av PrisonBreak och tänkte mysa med det ett tag innan det blir sängen!
Jag älskar & saknar er! <3
Puss